EPD Guide

Environmental Product Declaration (miljövarudeklaration)

För att främja en hållbar omställning i bygg- och anläggningsbranschen behövs tillgänglig information om byggmaterial och byggprodukter för att möjliggöra medvetna val. En EPD (Environmental Product Declaration) redovisar produkters miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv och utgör ett viktigt underlag för livscykelanalyser.

Efterfrågan på klimatdata och hållbarhetsinfomation är hög, och som en följd av ökade krav på marknaden, ny lagstiftning och ökad konkurrens, kan efterfrågan på EPD:er komma att bli ännu högre. Således är det viktigt att dessa är både tillförlitliga och jämförbara. I Sverige är klimatdeklarationer ett lagkrav.

Vad är en EPD?

En EPD är ett dokument som ger information om en produkts miljöpåverkan under hela dess livscykel. Den baseras på en livscykelanalys (LCA) som redovisar produktens miljöpåverkan från alla steg i livscykeln, så kallade miljöpåverkanindikatorer.

För att säkerställa trovärdighet granskas EPD:er av en oberoende part, följer internationella standarder och har en giltighetstid på fem år från publiceringsdatum. Det är viktigt att notera att en EPD inte en miljömärkning eller ett betyg – den presenterar enbart fakta, oavsett om produktens miljöpåverkan är hög eller låg.

När används en EPD?

Vid upphandling av byggprojekt – för att säkerställa att byggmaterial uppfyller miljökrav och bidrar till ett hållbart byggande.

Som underlag för miljöcertifiering av byggnader – för att ge transparent och verifierad information som stödjer certifieringsprocesser.

För produktutveckling och förbättring – genom att analysera och förbättra de delar av livscykeln som har störst miljöpåver.

Miljöpåverkanindikatorer

Miljöpåverkanindikator	Beskrivning
GWP Total	Mäter den totala mängden växthusgaser som släpps ut och bidrar till den globala uppvärmningen, såsom fossila bränslen, biogena material och markanvändning.
GWP IOBC/GHG	Mäter den totala mängden växthusgaser, exklusive upptag och utsläpp av biogen koldioxid.
GWP Fossil	Mäter växthusgasutsläpp som kommer direkt från förbränning av fossila bränslen, till exempel olja, kol och naturgas.
GWP Biogenic	Mäter utsläpp och upptag av växthusgaser från biogena källor, såsom koldioxid från biologiska material som trä och växter.
GWP LULUC	Mäter växthusgasutsläpp från förändringar i markanvändning, till exempel avskogning eller omvandling av mark till jordbruk.
ODP	Mäter en kemikalies potential att bryta ner ozonskiktet i stratosfären.
AP	Mäter utsläpp av försurande ämnen som påverkar markens och vattnets pH-värde och kan leda till försurning.
EP Freshwater	Mäter mängden näringsämnen som når sötvatten och kan orsaka övergödning i sjöar och vattendrag.
EP Marine	Mäter mängden näringsämnen som når marina miljöer och kan orsaka övergödning i hav och kustnära områden.
EP Terrestrial	Mäter mängden näringsämnen som påverkar markbaserade ekosystem och kan led till obalans i näringsämnen.
POCP	Mäter utsläpp av ämnen som bidrar till bildandet av marknära ozon och således påverkar luftkvaliteten.
ADP Minerals & metals	Mäter förbrukningen av icke-fossila resurser, till exempel metaller och mineraler, samt risken för att dessa resurser utarmas.
ADP Fossil resource	Mäter förbrukningen av fossila resurser, såsom olja, kol och gas, samt risken för att dessa resurser utarmas.
WDP	Mäter vattenanvändning och mängden förbrukat vatten i förhållande till tillgången, med risken för vattenbrist och konkurrens om resurser.

Livscykelanalys

En EPD uppdelad i olika steg som beskriver produktens livscykel[IP1] [IP2] , och för varje steg redovisas produktens miljöpåverkan. För att kunna jämföra olika EPD:er måste de omfatta samma delar av livscykeln. Till exempel kan en EPD som enbart täcker stegen A1-A3 inte jämföras med en EPD som inkluderar steg A4.

Generiska data

En produkts miljöpåverkan kan beskrivas med generiska data eller EPD:er. Generiska data är schablonvärden baserade på genomsnitt eller branschdata, till exempel Boverkets klimatdatabas. De är inte kopplade till en specifik produkt eller tillverkare, och kan vara högt satta för att inte underskatta klimatpåverkan. Eftersom generiska data inte är verifierade enligt EN 15804, kan de inte klassas som EPD:er.

Till skillnad från generiska data, är EPD:er kopplade till en specifik produkt, tillverkare och ibland produktionsplats. De utformas enligt ISO 14025 och EN 15804, samt tillämpliga produktkategoriregler (PCR). För att säkerställa transparens, spårbarhet och jämförbarhet granskas EPD:er av en oberoende part.

Generiska data används endast när en EPD saknas, eftersom EPD:er ger mer specifika data. Värt att nämna är att det inte alltid är rättvist att jämföra generiska data med EPD:er vid val av specifika produkter, eftersom generiska data kan vara högt satta och av den anledningen visa på en högre klimatpåverkan.

Hur läser man en EPD?

Jämför inte EPD:er rakt av: EPD:er kan vara framtagna av olika programoperatörer och baseras på olika PCR-versioner (produktkategoriregler). Detta gör direkta jämförelser missvisande. För en korrekt jämförelse måste EPD:erna bygga på samma PCR-version och metodik.

Sätt produkten i sitt sammanhang: Produkter måste jämföras utifrån sin funktion i byggnaden. Till exempel kan en produkt med högre utsläpp per kilogram kan ha lägre klimatpåverkan totalt, om den behövs i mindre mängd eller har längre livslängd. Valet av produkt måste därför göras utifrån byggnadens helhet, funktion och förutsättningar.

Enhetlighet i enheter: EPD-data redovisas i olika enheter. För att jämföra eller använda data i kalkyler måste olika enheter omräknas till en gemensam enhet som motsvarar produktens funktion i byggnaden.

Olika databaser, olika antaganden: Generiska data används när specifik information saknas, men dessa kan variera beroende på antaganden och således påverka EPD:ns slutresultat.

Olika versioner av EN 15804: EPD:er kan baseras på EN 15804+A1 eller den nyare EN 15804+A2, och eftersom de använder olika metoder för att beräkna klimatpåverkan är de inte direkt jämförbara.

Risker vid manuell inmatning: Manuell inmatning av EPD-data i kalkyler kan leda till fel i omvandlingen och göra att värdena inte längre motsvarar den verifierade informationen i EPD:n. Var noggrann för att säkerställa att datan förblir rätt, tillförlitlig och spårbar.

Rätt värde för rätt produkt: EPD:er kan innehålla omräkningsfaktorer för olika produktvarianter. För att undvika fel, använd rätt värde för den specifika produkten och inte bara standardvärden.

Förstå spårbarhetsmodeller: Olika modeller för spårbarhet, som massbalans och book and claim, används i EPD:er. Kontrollera om och hur en spårbarhetsmodell har använts, då detta kan påverka resultatens trovärdighet.
Kontrollera EPD:s giltighetstid: EPD:er har begränsad giltighet, vanligen 5 år. Kontrollera att EPD:n är giltig och inte baserad på föråldrade data - särskilt om den används som beslutsunderlag.

Produktens miljöpåverkan, inte fabrikens: En EPD mäter miljöpåverkan för en specifik produkt, inte för hela fabriken. Det betyder att en produkt kan ha låga CO2-utsläpp (GWP IOBC) även om fabriken som tillverkar den inte har minskat sina totala utsläpp. En annan produkt kan ha högre CO2-utsläpp (GWP IOBC) även om fabriken har gjort stora förbättringar och minskat sina totala utsläpp.

Läs mer om vårt hållbarhetsarbete och ladda ner EPD:er

Knauf ska vara ett konkurrenskraftigt och hållbart företag – för våra kunder, medarbetare och andra intressenter. Vi uppfyller alla lagkrav, men vi vill vara bättre än så. Vår hållbarhetsstrategi baseras på FN:s Agenda 2030 samt bygg- och anläggningssektorns färdplan mot fossilfritt byggande.